Johannes Amritzer, min vän.

Posted on

Spekulationerna har alltid funnits där, och spekulationer är av naturen spännande. Ingen vet riktigt, men alla tror något. Inget vet riktigt, men alla tror sig veta. Spekulationerna förstärks, tycker man, när det visar sig att någon annan spekulerat på liknande sätt. Men så länge ett samtal mellan fyra ögon med de inblandade inte ägt rum förblir spekulationer bara spekulationer. Och även om spekulationer givetvis trivs bäst när de får publiceras i det offentliga rummet – gärna med stora rubriker – så hör de egentligen hemma innanför våra munnar. Osagda. Outtalade. Oskrivna.

Spekulationerna har alltid funnits där, förmodligen ända sedan Johannes Amritzer som 19-åring började predika. När han började predika var jag bara en pojkspoling, och jag misstänker att de flesta av dem som nu blivit hans belackare också var det. Pojkspolingar som, likt mig, inte hade predikat, inte hade vunnit människor, inte hade sett rullstolsburna gå. Pojkspolingar som, likt mig, inte hade blivit baktalade, inte hade blivit spottade på, inte hade nekats välförtjänt uppskattning. Men det är förstås bara en spekulation, som jag bör hålla för mig själv.

Många gånger när jag har sett någon tidning publicera en text om min vän har jag velat fatta pennan och skriva hur fel de har. Ibland har pennan varit i min hand och jag har velat vässa den skarpare än jag borde. Alla gånger har jag hejdat mig, medveten om att en vass penna inte ska användas bara för att den är vass, bara för att den kan vinna en strid, bara för att den kan spetsa en fiende.

Jag tror på tystnad. Jag har gjort det i några år nu. Jag har valt att vara tyst för att inte spä på en debatt som aldrig borde ägt rum och spekulationer som aldrig borde yttrats. Tystnaden är hård och kall och nästan oumbärlig, men den är vacker. Den är vis. Johannes Amritzer lärde mig det för många år sedan. Och en dag – och nu avslöjar jag en av mina livsdrömmar – ska jag ha samma mod till tystnad som han. En dag ska även jag hellre ta skit än att kasta skit. En dag ska även jag ha styrkan att tiga när varje försvarsmekanism i min varelse vill ställa mig upp, öppna min mun och låta varje tanke som kommer till mig få ord.

Men än så länge är det förstås bara en dröm. Jag är en hyfsat fåordig man och det är jag glad för. När jag talar vill jag veta vems ord jag talar. När jag skriver är tystnaden regeln, texten ett undantag. Då vet jag att texten inte är skriven för att jag ville skriva, utan för att jag helst skulle ha sluppit.

Vem vet, kanske visar det sig i slutet av mitt liv att fienden jag inte spetsade inte var en fiende, trots allt. Efter att denna text skrivits och lästs kommer säkerligen spekulationerna fortgå. Det ligger i dess natur. Låt oss då komma ihåg var de hör hemma; innanför våra munnar. Osagda. Outtalade. Oskrivna.

Jens Charlieson

17 thoughts on “Johannes Amritzer, min vän.

  1. Det var bland det bästa jag hört! Jens, du är så otroligt vis och pricksäker med din penna. Tack!

    Jag ska även hälsa från Johannes A, som stod vid min sida när jag nyss läste den högt.
    Han vill hälsa med massor av kärlek till dig! Och att han blev väldigt rörd av din text.

    Jens, du eggar mig att bli mer helgad, och en bättre skribent!

    Tack!

  2. Vill börja med att säga att det var väldigt bra skrivet av dig och eftertanken var stor. Ser att man kan lämna kommentar till ditt inlägg så det bör ju betyda att det går bra att jag lämnar en här? Det första du skriver om spekulationer tycker jag verkar vara lite långsökt. Att dessa spekulationer är stora kanske beror på att det inte ges någon kommentar från ”din vän”. Tycker själv inte att det är så konstigt att folk i och utanför Sverige undrar, när något så kontroversiellt som apostoliskt ledarskap skall återuppbyggas av en ledare som inte ville eller kanske inte kan ge en saklig kommentar till felaktiga ”påhopp”, förtal eller lögner..
    Med ordet pojkspoling, menar du då de ca 200 pastorer i USA eller de dussintals teologie doktorer som öppet vågar kritisera och ifrågasätta en ledare som ”din vän” eller de hundratals vanliga församlingsmedlemmar som ger både av sin tid och sina pengar till Jesus och kyrkan? Är det dem som är pojkspolingar? Tidningen Dagen skrev något bra om Amritzer för någon tid sedan, nu skriver de lite mer ifrågasättande, är det tidningen Dagen du menar är en benämning på pojkspoling? Eller kanske jag som kommentarer ditt inlägg? Du tror på tystnad eller med dina ord ”ta emot skit hellre än att kasta skit”. Jag tolkar det som blind lydnad, kanske har jag fel? För om det inte finns utrymme för dialog, diskussion och samtal i och utanför församlingen så blir det blind lydnad…
    Mvh

  3. Tack för att du gjorde undantaget och skrev, det betydde mycket för mig. Jag var idag så nära att använda pennan bara för att den skulle kunna spetsa, och försökte i min arga irritation granska mig själv i hur Gud önskade att jag skulle reagera. Av min blindhet kunde jag nästan logiskt rättfärdiggöra mina aggretioner, men som tur var gick inte situationen för långt. Jesus är inte som vi. Han försöker inte rättfärdiga syndiga handlingar. Han måste ha velat täppa till munnen på så många under tiden på jorden, men han gjorde det inte. Mod till tystnad i rättan tid. Mod till ord i dess tid. Han tog allt på sig, försvarade sig inte, sökte inte personlig bekräftelse, han gav allt. Det du skriver uppmuntrar mig att växa. Tack.

  4. Jens Jens Jens! Såå bra! Tack! Och jag blir så förvånad över folks reaktioner..blind tystnad? Ingen utrymme för dialog? Oj oj oj, om folk visste! Och du har rätt, tystnaden är vacker! Vad mycket vackert Gud har gett oss det här året! Vad mycket vackert vi har fått bygga upp! Vad mycket vackert vi får se i vår församling! Dessutom finns det en skillnad mellan att föra en dialog med de inblandade och att föra en dialog med kyrkopolitiken…En sådan enkel förklaring men ack så svår att accepteras…

    Du är bäst Jens!

  5. Till H.A.
    Tack för dina kommentarer! Jag gillar dina frågor och ger dig hemskt gärna så uttömmande svar jag bara kan! Om du ger mig en mailadress jag kan nå dig på så svarar jag [nästan] direkt!

    Till Daniel, Almqvists, Simon, Nina, Elvira, Signe, Jenny och gatuevangelisation… TACK!

  6. Som tidigare medlem i en sekt så kan jag säga att det är mycket bra med öppen dialog och att saker kommer fram i ljuset. Så även med kända kristna ledare. Vän eller inte. Faran ligger i tystnaden ibland, ibland är den bra.

    Skaran kring Johannes A har stundtals varit väldigt låsta vid honom har det upplevts, ingen ifrågasättning sker. Allt är bara Halleluja och Amen. Han ska skyddas till vilket pris som helst. Så var det i det sammanhang jag var med i också.

    Självklart ska man visa sina ledare respekt, det är alltid bra.

    Jag har själv rest med Mission Sos och således varit med på fältet. Det jag tänkte på då var den ”favorisering” som Johannes använde sig av. Julia Hagenfors och hennes Samuel bla.

    Jag har flera vänner som på olika sätt varit inblandad i mission sos och flera av dem har behandlats, som jag ser det, dåligt av ledarskapet. I mina ögon är det oacceptabelt.

    Visst, ingen ledare är perfekt. Men en viss ödmjukhet och stil är väl aldrig fel?

    Personligen tror jag att Johannes A har mycket kvar att ge. Men en del saker kring honom är som sagt ämnen till frågeställningar. Och folk måste få uttrycka och tycka.

    I respekt,

    Elin Westberg, Kungsängen

  7. Jesus sa:

    Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig,
    så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
    Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse.
    Amen säger jag dig: Du slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret.

    Om din vän Amritzer skulle han följa dessa ord speciellt innan han drar på stora trumman och utropar en ny församling och ”apostoliskt” nätverk.
    Han ska som Jesus sa: ”lägga ner sin gåva” tills han förlikat sig med sin motpart/motparter för det börjar bli många nu.

  8. Det finns STARKA skäl till att bryta tystnaden. Önskar bara att fler skulle fråga varför…

    Varför de inte frågar, är ju ändå en fråga i sig.

    Hur länge ska man köpa tystnaden? Den är kall, men allt annat än vacker. Det finns ett skäl till att den predikas, för att gömma sanningen.

  9. Paulus säger att smeden alexandros har gjort mig mycket ont.. är inte det offentligt… är det skit snack.. syndar paulus…. jag tror hela sos har fått en konstig undervisning om att försvara varandra till varje pris, att alltid backa upp varandra oavsätt vad som sägs… det är obibliskt.. osunt..

  10. tycker att det är mycket lögner… är det verkligen 150 mötesbesökare på söndagar… eller är det 80 st?

    man säger att det var 80 ledare på apostoliskt nätverk… jag hörde att det var ett 10-tal pastorer och resten församlingen…

    sist så sa man 200 ledare… på apostoliskt nätverk.. men det var ett 30-tal och resten mission sos samt bibelskola och församling.. och det var straxs över 100 på plats.. varför överdriva hela tiden?

    man sa att det var 500 i Harvest när sos var där men det var ju max 300-400 på mötena…

    varför överdriva när det är lika fantstiskt med riktiga siffror, om det är 5000 tusen på en festival så är väll det fantastiskt,måste man säga 15 tusen… kan uppfattas som en liten överdrift, lite evangelastiskt…

    Man behöver inte skämmas om man inte är riktigt så stor som man vill vara det, är fantastiskt med det som det är också…

    Har hört nya uppgifter om bulgarien basen.. trodde det var 5-600 medlemmar i församlingen som det sagts… men man samlar mellan 30-50 på möten… varför överdriva.. blir lite lillebror syndrom nästan..

  11. Till anonym ovan:

    Nej, man samlar inte bara 80 på mötena. SOS church köpte i ett första led 100 stolar. Redan de första söndagarna visade sig detta vara för få och man beställde in ytterligare 100 stolar. Jag har själv inte räknat det exakta antalet besökare, men med tanke på att många söndagar har man kanske bara 30-talet stolar tomma, och några stolar i barnkyrkan, så kan 180 mötesbesökare inklusive barn stämma mycket bra! Och ett gäng är vi som inte har tid att sitta ner när vi springer efter våra barn…

    SOS Church har många starka ledare och många var på apostoliska nätverksdagarna, vad är det för fel på det?

    Siffrorna från Harvest center får stå för dem.

    Siffrorna från basen i Bulgarien, kan det inte vara så att den siffran på 3-500 stämma när man har festival av något slag? Jag har aldrig hört den siffran.

    ///
    En med insyn i SOS Church

  12. Kommentar till (En med insyn i sos Church) Vill börja med och säga bra text , att du sätter av tid med att skriva sakligt de som blivit fel. De kanske inte alltid lätt att hålla reda på alla siffror. Men frågan är vilken utgångs punkt just du utgår ifrån, får kännslan att du har lite svårt att vara kritiskt och ifrågasätta siffror?.
    De så att Sos är kända för sin överdriven hets attityd hos de flesta , offtast när de ska utge en statistik ”siffra” eller måla upp ett diagram över antal närvarande av mötet eller helbrägdagörelse. De kan vara tråkigt att höra men alla har vi fel och brister även orginisationer som sos Church. Ge dej ett exempel om Kvinna som var skelögd (i) vill här inte utge vilken (sos bas) men de var så att denna människa blev inte helbrägdagjord, kanske berode på att sjukdomen kom tillbaka vad vet jag.De var inget som sas i raporten utan de va, som vi säger ”allt var fantastiskt” kvinnan hade blivit helbrägdagjord och flertalet acepterade, även tog in allt som skrevs. En fråga – (En med insyn i sos Church) När du kommenterar apostoliska nätverksdagarna och skriver Cittat:(SOS Church har många starka ledare och många var på apostoliska nätverksdagarna, vad är det för fel på det) Mennar du då att vanliga församlningens medlemar räknas till ”ledare och apostoliska pastorer” för de är närvarande under ett skandinaviskt möte! Är inte de lite underligt resonemang. Låt mej ge ett exempel” För att jag går på ett företags möte betyder de inte automatiskt att jag är företagare, Kanske har jag ett starkt intresse till entreprenörskap men de gör inte mej tll en företagare bara för att jag sätter en etikett på tröjan. Å ena sidan förstår jag din tanke, de lite rätt tänkt. Men av att döma skribenten som skrev ( Ett 80-tal ledare och pastorer från hela skandinavien samaldes, etc: Kan få en att tro att de var just ledare som var på plats.
    Mvh

Vad tycker du?