En ny stjärna i bloggens värld.

Krister Renard, debattskrivandets okrönte kung, har äntligen börjat blogga! Och väl inne på hans sida läste jag hans första inlägg (första, om man bortser från ett kort ”nu ska jag börja blogga”-inlägg), och då insåg jag varför jag läst varje artikel på hans hemsida (också den värd ett besök; http://gluefox.com).

Jag skriver detta korta inlägg för att välkomna herr Renard till bloggens värld – och för att uppmana alla mina trogna läsare att klicka på följande länk och läsa inlägget som fått titeln ”Varde Mörker”:

http://gluefox.blogspot.com/

Mycket nöje!

The Village – bättre än folk tror.

Ivy Walker: When we are married, will you dance with me? I find dancing very agreeable. Why can you not say what is in your head?

Lucius Hunt: Why can you not stop saying what is in yours? Why must you lead, when I want to lead? If I want to dance I will ask you to dance. If I want to speak I will open my mouth and speak. Everyone is forever plaguing me to speak further. Why? What good is it to tell you you are in my every thought from the time I wake? What good can come from my saying that I sometimes cannot think clearly or do my work properly? What gain can rise of my telling you the only time I feel fear as others do is when I think of you in harm? That is why I am on this porch, Ivy Walker. I fear for your safety before all others. And yes, I will dance with you on our wedding night.

”…skriven av Jens Charlieson” – vad sägs?

Jag tror att det snart är dags för mig att skriva min första bok. Tanken har ju funnits där länge, flera böcker finns påbörjade men långtifrån avslutade, och nu undrar jag ifall det inte snart är dags på riktigt…

Nu, alltså, så kanske det kan börja närma sig ett ordentligt beslut! Men, här kommer det; det stora Men’et. Det finns ett men. Ordet ”men” är en tidsödande speta i fingret och borde uteslutas ur vår vokabulär, men – där hade vi det igen – idag har jag ett men att säga:

Jag vill alltså skriva en bok, MEN:

Jag vet inte vad den ska handla om. Jag vet inte riktigt vad syftet med boken ska vara… Man vill ju inte bara lägga ner hundratals timmar på något som man bara gör för att göra något; det måste betyda något, det måste finnas ett syfte som är högre än mig själv. Varför ska jag skriva? Det är nog där skon egentligen klämmer – jag vill skriva men vet inte riktigt varför jag skulle göra det.

Därav detta inlägg – jag behöver hjälp! Så, kära läsare, skriv ett meddelande som svar på detta inlägg och berätta vad min första bok borde handla om! Det blir ditt uppdrag för veckan! Tillfället är gyllene: Vad behöver du veta? Om vad sitter du ibland och tänker ”om det bara hade funnits en bok i ämnet…”? Ja, gyllene är ju tillfället!

Det finns bara en enda regel: Inget skönlitterärt, tack!

Och vi välkomnar [nästan] alla som delar den uppfattningen…

Jag skulle vilja skriva ett inlägg om debatten som ägde rum på SVT igårkväll. Så jag loggade in på blogspot, satte fingrarna till tangenterna och… suckade. Igen? Ska jag verkligen skriva om det igen? Så många gånger har homoförespråkarna fått förklarat för sig hur det hela ligger till – att det faktiskt inte är så som de gång på gång lägger fram det i TV-sofforna – men mot bättre vetande så fortsätter de att lägga fram det på exakt samma sätt. Ska jag verkligen behöva rätta deras felsägningar? Igen?

Kan vi inte bara slå fast att argumenten de använder inte håller? Kan vi inte göra det, så att mina fingrar ska slippa slå på samma tangenter igen. Kan vi inte bara slå fast att argumenten är halva, bristfälliga, ogenomtänkta? Vad skönt det hade varit…

Istället tänkte jag rikta dagens inlägg till en artikel i Dagen, där det berättas om att Sten-Gunnar Hedin träffade IOGT-NTO’s förbundsordförande Sven-Olov Carlsson. Ärendet gällde givetvis föreningens uteslutande av Åke Green, efter att en homosexuell medlem i nykterhetsrörelsen hört av sig och meddelat att han/hon inte riktigt gillar herr Greens medlemskap. Många bloggar har fyllt sina sidor angående denna åsiktsregistrering av en nykterhetsrörelse, jag ska därför göra mitt inlägg mycket kort genom att bjuda på ett citat från IOGT-NTO, hämtat ur deras officiella hemsida där de förklarar vem som är välkommen som medlem.

”IOGT-NTO är en föreningen för och av människor! Vi tror på individens orubbliga värde och på gemenskapens styrka, och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen.”

Och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen. Herr Green har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på individens orubbliga värde. Han har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på gemenskapens styrka. Och nykterhetsrörelsen välkomnar alla som delar den uppfattningen.

Skönt! Försoningen är nära – Åke Green och IOGT-NTO are back together. Om nykterhetsförbundet står för sina ord, det vill säga.